T/S DINARD. 

Byggd 1924 av William Denny & Bros Ltd, Dumbarton, Skottland.

Varvsnummer. 1164.

Dimensioner. 99,05 x 12,53 x 3,80 m.

Brt/ Nrt. 2291/ 917.

Efter ombyggnad. Brt/ Nrt/ Dwt. 1761/ 582/ 370.

Efter ombyggnad. Brt/ Nrt/ Dwt. 1765/ 588/ 370.

Maskineri. Fyra William Denny & Bros ångturbiner.

Effekt. 3935 hk.

Knop 19,0.

Passagerare. 1340.

Efter ombyggnad. 360.

Efter ombyggnad. 900.

Bilar. 70 (lyfts ombord)

Efter ombyggnad. 85.

Efter ombyggnad. Långtradare 3.

Systerfartyg. ST BRIAC.

IMO. 5380302.

1923 10 11. Beställd. Kontraktspris GBP 265 000 + GBP 7 100 (för ombyggnad till oljeeldning under byggnationen.

1924 01 23. Kölsträckt.

1924 05 02. Sjösatt.

1924 07 04. Provtur. Kom upp i 19,56 knop vid fartprov.

1924 07 14. Avgick mot Southampton.

Levererades 16 juli 1924 till Southern Railways Co, Southampton, England.

1924 07. Insatt på natturer mellan Southampton - St Malo. Tidtabellen var fram tills att man i St Malo 1931 byggde en hamnbassäng med slussportar anpassad efter tidvattnet. Ett problem som man hade första tiden var att besättningsutrymmena föröver nåddes bara via öppet däck, vilket visade sig vara vanskligt. Ganska snart byggdes det in en möjlighet att nå besättningsområdet under däck via passagerarutrymmen.

1935 07 16. Deltog i fartygsparaden (tillsammans med 160 örlogsfartyg) vid Spithead för att fira kung Georg V silverbröllop.

1937 05 20. Deltog i fartygsparad vid Spithead för att fira Georg VI kröning.

1939 06. Insatt mellan Weymouth - Frankrike.

1939 09 06. Trafiken avslutas pga. krigsutbrottet.

1939 10 02. Övertagen av Brittiska Marinen för att bli lasarettsfartyg HOSPITAL SHIP No 28. Upplagd i Cherbourg. Plats för 221 patienter, hade 59 medicinsk personal och 79 i driftsbesättningen.

1940 02 23. Avgick Dieppe mot Newhaven.

1940 04 23. Avgick Boulogne mot Southampton.

1940 05 25. Insatt mellan Cherbourg - Southampton. Efter det avgick mot Dover.

1940 05 29. Hämtar från Dunkerque 371 personer liggande på bår och ett flertal andra skadade.

1940 06 16. Avgick Cherbourg mot Southampton.

1940 12 09. Insatt mellan Belfast - Liverpool.

1941 03 01. Insatt mellan Scapa Flow - Aberdeen.

1943 01. Ombyggd i Glasgow.

1943 06 25. Avgick från Gareloch via Falmouth till Gibraltar.

1943 06 30. Ankom Gibraltar.

1943 07 11. Deltar i landstigningen av Sicilien.

1943 07 - 1944 04. Insatt mellan Sicilien - Södra Italien - Nordafrika. Under sin tid i Medelhavet ångade hon 30 000 engelska mile, besökte 30 hamnar och transporterade 7 600 sårade. Under denna tid attackerades fartyget sju gånger av fientligt flyg.

1944 04 07. Avgick Neapel mot Southampton.

1944 04 20. Ankom Southampton.

1944 06 06. Deltar i landstigningen av Normandie (D-day). Hennes avgångshamn var Southend i Essex.

1944 06 07. Gick på en mina på väg in mot Juno Beach. Bogserades tillbaka mot Southampton.

1944 06 09. Ankom Southampton för reparation.

1944 07 19. Åter insatt efter reparation som lasarettsfartyg på Engelska kanalen.

1944 10 22. Gjorde tre turer mellan Oostende - Southampton.

1944. Gjorde under andra halvan av året 37 turer över kanalen med totalt 6 700 sårade.

1945 07. I trafik för Southern Railway mellan Southampton - Kanalöarna. 

1946 08 19. Avgick mot Palmers' (Hebburn) Co. Ltd., Tyne för ombyggnad för biltransporter, där bilarna lyftes med kran ombord. Kunde därefter ta 80 bilar och 300 passagerare.

1947 07 01. Insatt mellan Dover - Boulogne.

1947 10 04. Lades upp efter säsongen avslutats. Hon kom de följande åren att vara i trafik under sommaren, medan kanalångare som bara tog passagerare skötte trafiken resten av året.

1948 01 01. Registrerad för statliga British Transport Commission, Railway Executive, Southern Region. Insattes under våren mellan Dover och Boulogne.

1949 01 24. Sätts DINARD igång från att legat upplagd under lågsäsong för en tur och retur resa från Folkstone till Boulogne för att transportera de 47 brittiska deltagarna i Monte Carlo rallyt till Frankrike.

1952 03. Ombyggd vid Silley Cox varvet i Falmouth med akterport och ramp för lastning och lossning av bilar. Insattes därefter mellan Dover och Boulogne, men bilrampen användes endast i Boulogne. Under sommaren gjorde färjan varje helg en tomtur till Southampton, varifrån hon gjorde en tur till St. Malo. Denna trafik upprepades inte följande sommar då det var i snitt 27 bilar på resorna.

1953 06 30. Började även använda bilrampen i Dover.

1956 08 28. Kolliderade med kajen på väg in i Dover i så hög fart att stäven skadades och fyra personer fick föras till sjukhus med lättare skador.

1958 10. Hösten, upplagd/ reservfärja i Dover, men klar att sättas i trafik med sex timmars varsel.

1959 03 09. Får Gunnar Eklund ett telegram som berättar att britterna accepterat det bud han gett på färjan DINARD. Men fartyget får inte sättas i trafik som konkurrerar med British Transport Commission och dess samarbetspartners trafik, samt att skorstensmärkena ska ändras av köparen snarast efter övertagandet.

1959 03 19. Meddelar Gunnar Eklund och Henning Rundberg att ”Färja för rutten Rådmansö - Mariehamn för 70 bilar och 700 passagerare är under köp”. Det är samma dag som de samseglandes Bore sjösätts i Oskarshamn.

1959 03 31. Konstituerades Rederi Ab Vikinglinjen, Mariehamn, Finland av Gunnar Eklund och Henning Rundberg. Ett annat namnförslag på rederiet var Blue Star Line.

1959 04 07. Såld till Rederi Ab Vikinglinjen, Mariehamn, Finland för £ 30,000. Omdöpt till VIKING.

1959 04 15. Övertogs fartyget i Dover.

1959 04 21. Avgick Dover mot Aalborg Skibsværft A/S, Ålborg, Danmark för ombyggnad. Dock var man tvungen att måla om skorstenen före avgång från Dover på fartyget. Vid avgången tidigt på morgonen tutade alla de andra färjorna i hamnen en avskedshälsning, som väl väckte upp hela Dover. I Ålborg målades skrovet blått och skorstenarna försågs med ett nytt märke, ett vikingaskepp. Fartyget fick också en höj och sänkbar ramp över akterdäcket, som gjorde att bilkapaciteten ökade och att man också kunde köra ombord bussar och lastbilar. Hon utrustades också med en modern radaranläggning.

1959 05 24. På söndagskvällen kom hon för första gången till södra änden av Stockholmskajen i Mariehamn, som gjorts om till färjefäste. På resan från Ålborg bunkrades det i Köpenhamn .

1959 05 31. Gick färjan en premiärtur för 100 inbjudna gäster och samtidigt en provtur Mariehamn - Galtby - Gräddö - Mariehamn. Efter avgången från Mariehamn kom man till strax innan Kobba Klintar när man skulle gira mot babord hördes en duns i fören och en kraftig svallvåg steg upp på styrbords sida. Man lät ankarna gå och slog stopp i maskin, annars hade det blivit en grundstötning. Orsaken var att färjan hade ett förroder som inte var vanligt på Östersjön, och det hade förblivit olåst och slog tvärs vid den lätta giren. Fartyget blev liggande ett par timmar mitt i farleden medan man med spett försökte få tillbaka rodret i läge, men till slut visade det sig att det gick enkelt bara genom att slå back så lade sig rodret rätt och man kunde låsa det. Missödet medförde att man anlände till Galtby först kl. 14.00, nästan 2,5 timmar försenad. Tillägget blev också besvärligt, då rodret i fören var låst och aktern törnade hårt mot kajkanten som fick smärre skador. En halvtimme senare avgick fartyget mot Gräddö dit man anlände kl. 21.00. Efter en timme i Gräddö bar det av tillbaka till Mariehamn.

1959 06 01. Insatt mellan Gräddö - Mariehamn - Galtby (Korpo). Från Mariehamn gick hon varje dag till Gräddö och tillbaka, tre dagar i veckan förlängdes turen från Mariehamn till Korpo. På söndagarna kördes det en dubbeltur mellan Mariehamn och Gräddö. Till Mariehamns stad var rederiet innan trafikstart tvungen att ställa en bankgaranti på hamnavgiften, för att få tillstånd att börja trafikera hamnen. Den finska Tullstyrelsen krävde att det i Galtby skulle byggas en passagerarpaviljong och att hamnen skulle kunna spärras av effektivt med tanke på tullkontroll. Även i Gräddö byggdes en liten byggnad, med möjlighet till tullkontroll. Första tiden var det dåligt med bilar och den 15/6 hade man nytt rekord med 50 st. Vid Midsommar brakade det loss och man blev ofta tvungen att lämna kvar bilar i hamnarna.

1959 09 19. Avslutad trafik efter 226 resor under sommaren och upplagd för säsongen.

1960 05 08 - 1961 09 30. Insatt i sommartrafik mellan Galtby (Korpo) - Mariehamn - Kapellskär. Man hade flyttat hamn på den svenska sidan efter att lokalbefolkningen i Gräddö klagat på störningar från färjan. När VIKING kom dit på sin första resa var hamnen inte helt klar. Bl. a. var inte tullhuset klart och den första tiden skedde tullklareringen ombord på fartyget. Det förekom att VIKING tävlade med den nybyggda SKANDIA över Ålands hav, för att visa att den gamla turbinångaren hade högre fartresurser än den nybyggda färjan.

1962 05 06 - 1967 09 03. Insatt mellan Pargas - Mariehamn - Kapellskär.

1962 08 03. Klyver VIKING en 8 meter lång fiskebåt på mitten utanför Nagu. Fiskaren som hamnar i vattnet räddas av en annan mindre båt.

1963 06 30. En passagerare avlider av en hjärtattack på resa Kapellskär - Mariehamn.

1965 05 03. VIKING inleder årets säsong efter vinterupplägget.

1965 05 09. Inleddes samarbete med Rederi Ab Slite. VIKING och APOLLO gick i par mellan Kapellskär - Mariehamn - Pargas, under marknadsföringsnamnet Vikinglinjen. Under sommaren gjorde fartygen tre enkelturer per dygn i ett rullande schema.

1965 09. Upplagd efter att säsongen avslutats.

1966. Rederiet ändrar namn till Rederi Ab Solstad, Mariehamn, Finland.

1966. Köper Rederi Ab Sally upp Soldstads rederiet, som fortsätter som dotterbolag.

1966 07 30. Bildades marknadsföringsbolaget Viking Linjen. 

1967 08 07. Svår storm råder och VIKING får roderskada, söker nödhamn i Houtskär.

1967 09 03. VIKING är Viking Lines sista fartyg i Lillmälö, Pargas. Hamnen överges då den saknar tullkammare, vilket medför en extrakostnad för rederiet på FIM 160 000 varje år.

1967 09 04. Insatt mellan Nådendal - Mariehamn - Kapellskär.

1968 06 23. På grund vid Herrön öster om Ledskär i Ålands skärgård kl. 15.10 på resa Nådendal - Kapellskär med 300 passagerare. Loss för egen maskin efter en timme och gick till Mariehamn. Skadorna som uppstod var endast en mindre läcka.

1970 08 12. Avgick Nådendal på sin sista tur med 217 passagerare och 53 bilar för att vid ankomst till Mariehamn ersättas av VIKING 1. Samtliga passagerare, samt last fördes över till VIKING 1. VIKING 1 får också en modell av VIKING och symboliskt fartygets kökspanna när hon tog över trafiken. VIKING problem att klara de kommande IMCO (numera IMO) rekommendationerna angående brandskydd för fartyg.

1970 08. Upplagd i Mariehamn.

1973 08 12. Såld till Helsingin Romuliike, Helsingfors, Finland för upphuggning.

1973 10 12. Bogserades av GUSTAF ERIKSON från Mariehamn till Helsingfors där fartyget höggs upp.

 

T/S DINARD.

T/S DINARD.

T/S VIKING.

T/S VIKING.

Extrabilder på T/S Viking och M/S Viking 1. Extrabild på M/S Viking 1 och T/S Viking

Tillbaka till Southern Railways.

Tillbaka till British Rail.

Tillbaka till Viking Line.

Tillbaka till Rederi Ab Sally.

© 2017 faktaomfartyg.