M/S APOLLO.

Byggd 1964 av Sölvesborg Varv Ab, Sölvesborg.

Varvsnummer. 66.

Dimensioner. 71,90 x 12,70 x 3,61 m.

Brt/ Nrt/ Dwt. 1291/ 489/ 500.

Efter ombyggnad. Brt/ Nrt. 1354/ 712.

Maskineri. Två 8-cyl, Klöckner-Humboldt-Deutz dieslar.

Effekt. 3133 kW.

Knop 17,5.

Passagerare. 1080.

Efter ombyggnad. 519.

Hyttplatser. 0.

Bilar. 75.

Efter ombyggnad. 70.

Lastbilar. 10.

RN. 10483.

IMO. 6403163.

1962 02. Beställd.

1963 05 06. Kölsträckt.

1963 12 17. Sjösatt och döpt av Britt-Marie Myrsten.

Levererades 9 maj 1964 till Rederi Ab Slite, Slite. Detta fartyg blev det första fartyget som fick den röda färg som senare blev standard färg på Viking Lines fartyg. Viking Lines röda färg kom med Apollo 1964, så här gick det till. Det hela utspelade sig på Sölvesborgs stadshotell när Apollo var under byggnad. Konkurrenternas fartyg Ålandsfärjan var gul och Viking var blå, så man bestämde sig att låta måla Apollo röd. Inga färgprov fanns dock till hands, men Carl Bertil Myrstens fru Britt Marie och hans syster Inga Gattberg plockade fram sina läppstift ur handväskorna. Några streck ritades på en bit papper, innan man kunde enas om att Ingas mörkare läppstift var snyggast. Man tog sedan med sig ”färgprovet” till ett laboratorium, där man lät måla upp nyansen på en bit plåt. Viking Lines röda färg kommer alltså från Inga Gattbergs läppstift med namnet ”Mexican Fire” och nyansen har sedan även marknadsförts som Apollo-röd. Inga Gattberg är även gudmor till Kalypso. APOLLO hade målat "ÅLANDSPILEN" på sidan och blev det första fartyget mellan Sverige och Finland med fartygssidan målad i marknadsföringssyfte. Fartyget fick smeknamnet "ÅLANDSDARREN" tack vare alla vibrationer.

1964 05 10. Gjorde fartyget en resa mellan Sölvesborg - Rönne, Danmark för inbjudna varvsarbetare. Det var under våren ovisst om Apollo skulle bli klar i tid för att starta trafiken den 15 maj som man lovat. Därför lovade Myrsten varvsarbetarna och deras familjer en gratis resa till Bornholm om fartyget blev klar i tid. Fartyget blev klart i tid och söndagen innan premiärturen, som även var leveransprovtur, bar det iväg till Bornholm. Det var nog inte bara varvsarbetarna och deras närmaste släktingar som följde med på turen, många av passagerarna var nog ganska avlägset släkt med varvsarbetarna. På resan bjöds det på mat och dryck.

1964 05 13. Visas upp i hemmahamnen Slite. Ombord bjöds det på saft och wienerbröd.

1964 05 14. Ankommer till Mariehamn.

1964 05 15 - 1964 06 28. I trafik Norrtälje - Mariehamn. Ersatte Slite och Boge.

1964 05 27. En prov och uppvisningstur till Nystad från Simpnäs.

1964 06 29 - 1964 08 16. Insatt mellan Simpnäs - Mariehamn.

1964 07 05. Fram till den 13 augusti gjordes även fyra natturer i veckan mellan Simpnäs - Nystad, vilket ofta ledde till förseningar i Ålandstrafiken.

1964 07 29. Grundstötning på Järngrynnan norr om Geta på väg mot Nystad med 65 passagerare och 12 bilar ombord. Loss för egen maskin och anlände under tidiga morgonen till Nystad tre timmar försenad, där det gjordes en dykarundersökning. Mindre läckor som tätades provisoriskt och fartyget kunde gå åter mot Simpnäs något försenat med 150 passagerare och 50 bilar. Därefter gick hon till varv i Stockholm.

1964 08 15. Åter i trafik Norrtälje - Mariehamn. fartyget även fått tillåtelse att gå via Mariehamn på resor mellan Norrtälje och Nystad.

1964 12 01. Inleds samarbetet mellan Rederi Ab Vikinglinjen, Mariehamn och Rederi Ab Slite. Ersatte Viking som inte hade någon isklass på vardagarna mellan Kapellskär - Pargas. Utan att anlöpa Mariehamn, då man som svenskt fartyg inte hade cabotagerätt för att transportera passagerare och gods inom Finland. På helgerna i trafik Kapellskär - Mariehamn. Ersatte Viking som inte hade någon isklass.

1965 05 03. I och med att Viking gick i trafik kunde Apollo gå till Stockholm för dockning.

1965 05 09. Inleddes samarbete med Vikinglinjen. Viking och Apollo gick i par mellan Kapellskär - Mariehamn - Pargas. Apollos marknadsföringsnamn Ålandspilen skippades då och man marknadsförde båda fartygen under Vikinglinjen. APOLLO hade dock inte rätt att transportera Passagerare och gods mellan Pargas och Mariehamn. Under sommaren gjorde fartygen tre enkelturer per dygn i ett rullande schema.

1965 09. Efter att VIKING lagts upp, gjordes det kvällsavgångar från Kapellskär och på morgonen från Pargas.

1965 10 31 - 1965 11 21. Ombyggd i aktern och förlängd med en meter vid Gävle varv, ersattes dessa veckor av inhyrda VISBY. Detta gjordes för att förbättra gången i is och hon fick en rundare akter istället för den ursprungliga tvära. Fick även hängdäck byggda på bildäck.

1966 02 02. Insatt med tre resor Nynäshamn - Pargas, innan isen blev för besvärlig. Det var på en av resorna från Nynäshamn till Pargas med 15 långtradare ombord som Johan Kull kom ner på bildäcket en morgon. Han upptäckt att det var fullt med vatten där. Så fort fartyget dök ner i vågorna lyfte dessa bogporten och det kom in mer vatten. Utomhus var det 14 grader minus och det hela berodde på att en isbit kilat in sig under bogvisiret och sedan växte när den överspolades av vatten. Slutligen blev den så stor att den tryckte upp bogvisiret och det började komma in vatten på bildäcket. Fartyget lades med aktern mot vinden och sedan började besättningen arbeta med att vajrar och vantskruvar få bukt med bogporten, så färjan kunde fortsätta mot Pargas. När vädret lugnat sig gick man tillbaka till Nynäshamn och där tog Kull kontakt med Myrsten och berättade att ”Apollo är inte sjövärdig”. Myrsten hade svarat Kull att ”Vilken pessimist du är”. Nästan 30 år senare ringde Myrsten till Kull efter Estonia olyckan och bad om ursäkt för att han sagt att Kull är en pessimist.

1966 02 16 - 1966 02 28. All fartygstrafik mellan Sverige och Finland inställd pga. isförhållanden.

1966 02. Tre dubbelturer Pargas - Långnäs, för att avhjälpa livsmedelskrisen på Åland som var helt isolerat av isen. Apollo fick för dessa resor tillstånd av Siljarederiet att använda deras hamn i Långnäs och fick undantag från cabotagerätten.

1966 03 27. Återupptogs ordinarie trafiken efter isvintern.

1966 03 29. SKANDIA fick propellerhaveri isen utanför Föglö. APOLLO tar över 47 av Skandias 127 passagerare och för dem till Mariehamn.

1966 04 24. Går fartyget i dimma kl. 15.45 på Råggrund vid Ledsund söder om Lemland, Ålands skärgård på resa mellan Pargas - Mariehamn - Kapellskär med 6 personbilar, 7 lastbilar och 15 passagerare ombord. En oljetank sprang läck. Passagerarna fördes av en sjöbevakningsbåt till Mariehamn.

1966 04 25. Kommer loss från grundet kl. 16.35 med assistans av Kustbevakningsfartygen Tursas och Uisko. Man upptäcker lite läckage på APOLLO efter grundstöttningen. Går på varv för reparation.

1966 07 30. Bildades marknadsföringsbolaget Viking Linjen.

1967 08 08. Är det svår storm och Apollo klarar inte av att förtöja i Pargas, går till Åbo.

1967 09 04. Insatt mellan Kapellskär - Mariehamn - Nådendal. Apollo saknade hytter eftersom hon ursprungligen var planerad för kortrutten mellan Sverige och Åland. Dessutom var bildäcket för litet, därför såldes fartyget redan efter tre års trafik. Ersattes av den något större Visby, som hyrdes in från Rederi AB Gotland.

1967 09 25. Sista resan över Ålands hav. Under en månads tid ersattes hon av STENA BALTICA, som inte fick cabotagerättigheter mellan Mariehamn och Nådendal innan VISBY kom i trafik.

1967 09. Såld till La Traverse Nord-Sud Ltd, Quebec, Kanada för 1,425,000 USD.

1967 09 29. Omdöpt till MANIC. Hon fick kanadensisk besättning, men svenska befäl skulle föra henne äver Atlanten.

1967 09 30. Efter att fönster blindats och bildäcksportarnas låsanordningar förstärkts avgick hon kl. 12.30 från Finnboda varf mot Kanada. En 18 dagars överresa via Lissabon till Quebec.

1967 10 01. När fartyget passerade Bornholm började det blåsa ordentligt och akterporten började läcka in vatten. Vattnet rann även ner från bildäcket till rodermaskinrummet genom en otät lucka. Det förhindrades med att man tillverkade en halvmeter hög plåtkrans runt luckan.

1967 10 02. I lä av Skagen tätas akterporten. För att lyckas täta akterporten var man tvungen att öppna den, vilket medförde att sjöarna slog in på bildäck. Reparationen lyckades så tillvida att mindre vatten läckte in.

1967 10 04. Hårt väder fortsatte och medförde att säkringsbulten för låsningen av förporten brast. Förporten surrades med vajer och tajtades med vantskruvar. Under kvällen försvann den kanadensiska besättning, till slut hittade man dem liggande i aktre baren. De förklarade att de inte längre vågade ligga i hytterna där de varken såg himmel eller hav, skulle de dö ville de se hur det gick till.

1967 10 05. Passerade fartyget Dover och vädret hade lugnat ner sig.  

1967 10 08. Ankrades kl. 09.45 på floden Tejo en bit ovanför Salazbron i Lissabon.

1967 10 09. kl. 16.30 avseglade fartyget i 30 graders värme efter att ha bunkrat i Lissabon.

1967 10 16. Efter en två dagars storm var man över Atlanten och passerade Cape Race på Newfoundland.

1967 10 18. Förtöjde fartyget i Rimouski till en kör av signalhorn från 100 st bilar och hurrarop från människor som tog emot den nya färjan

1967 11. Insatt mellan Rimouski - Forestville över St. Lawrencefloden.

1970. Överförd till Canadian Goverment, Minister of Transport for the Province of Quebec.

1971 07. Insatt som första bil och passagerarfärja mellan Souris på Prince Edward Islands - Cap aux Meules på Madeline Islands, samt mellan Rimouski - Baie Commeau.

1975 04. Dockad i Dartmouth på Nova Scotia. Planer på att hon till sommaren skulle sättas i trafik mellan Prince Edward island och Pictou på Nova Scotia, för Northumberland Ferries Lmt.

1975. Trafiken kom aldrig igång och under sommaren blev hon upplagd i Pictou på Nova Scotia, efter att rederiet fått ekonomiska problem.

1975. Under hösten flyttad till Charlottentown på Prince Edward Island och upplagd där ett år, innan hon bogserades till Halifax, Nova Scotia.

1978 02. Såld till Kefalliniki Sa, Pireus, Grekland. Omdöpt till AINOS. Pris USD 1 milj.

1978 02 15. Avgick från Halifax mot Grekland.

1987. Insatt mellan Rafina - Kykladerna.

1980. Insatt mellan Kyllini - Poros - Kephalonias.

1989 05. Såld till Sigma Ferries Sh Co, Pireus, Grekland. Omdöpt till NERAIDA II.

1989. Insatt mellan Pireus - Aigina - Methana - Poros - Ydra - Spetsai - Porto Heli.

1990 03. Såld till Ventouris Ferries, Pireus, Grekland, Omdöpt till YDRA.

1991. Registrerad för Mastrogioris Shipping Co, Ltd, Pireus, Grekland.

1992. Ombyggd i Perama, Grekland. Bland annat togs "blind" skorstenen med befälhavarens hytt bort. Båtdäcket förlängdes.

1993. Åter i trafik efter ombyggnad. I trafik Piraeus - Aigina - Paros - Hydra.

1996. Såld till Agios Nektarios N.E, Pireus, Grekland. Omdöpt till AGIOS NEKTARIOS.

1996. Läggs fartyget upp i Keratsini, Grekland. 

2000. Såld till två okända Grekiska köpare. Dom tänkte sätta in fartyget som Ro-Ro fartyg mellan Igoumenitsa - Kerkira (Korfu), men det vart inget av de planerna. 

2003 12 24. Sjönk fartyget i hård väder i Keratsini, Grekland. 

2006 04. Så bärgades vraket i bitar.

2006 05 18. Så var fartyget upphugget.

 M/S APOLLO sjösätts.

M/S APOLLO.

M/S MANIC.

M/S AINOS.

M/S YDRA.

M/S AGIOS NEKTARIOS.

Upphuggningsbilder.

Tillbaka till Rederi Ab Slite.

Tillbaka till Viking Line.

Tillbaka till C.T.M.A.

Tillbaka till Ventouris.

© 2017 faktaomfartyg.